Hur länge kan man vara sjuk egentligen? Orkar faktiskt inte att vara trött och snuvig hela tiden. Dessutom verkar inte penicillinet jag fått mot bihåleinflammationen hjälpa. Försöker dock se det från den ljusa sidan! Kunde blivit sjuk om en månad när vi har projektvecka och föreställningar av "Bröderna Lejonhjärta" (MISSA INTE DENNA FANTASTISKA FÖRESTÄLLNING) och det hade varit tusen gånger värre!

Trots detta tar jag mig upp med tuppen och åker till skolan. Vi gör så mycket roligt nu och tänker inte låta en envis förkylning stoppa mig. Musikal, slutproduktion, rytmikshow och massa annat roligt! Imorgon ska vi tillexempel fota affischerna till vår slutproduktion, något jag ser jättemycket fram emot. Får hoppas att uttrycket "Skratt är den bästa medicinen" verkligen stämmer!

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - Click here

Likes

Comments

Contains affiliate links

Tre av de senaste bilderna jag sparat på Instagram. Har blivit totalt kär i blått. Älskar, älskar, älskar! Vattenflaskan längst upp till vänster är definitivt mitt nästa inköp!

Godkväll kära ni! Hur är läget med er? Själv har jag rykt på en bihåleinflammation, sprayar nässpray och knaprar penicillin. Kanske inte det bästa sättet att starta året på, men jag blir förhoppningsvis bättre inom kort!

Gårdagen spenderade jag hemma, då jag kände att jag var för sjuk för att gå till skolan. Idag trotsade jag mattheten i kroppen och begav mig in till stan ändå. Borde troligen ha stannat hemma idag också, men hade allt för roliga lektioner för att kunna missa dem med gott samvete. Misstänker att jag får sota för det ikväll och imorgon, men det var det allt värt!

Hur har ni det i vinterkylan?

Likes

Comments

Precis som varenda bloggare på jordens yta, tänkte jag starta detta året med en årsresumé av 2017. Ett dåligt år tycker många. Inte jag dock! Jag hade the time of my life! Dock har jag insett att jag är värdelös på att ta kort och föreviga fina stunder, därav har jag inte super mycket bilder och ligger lite i underläge när det kommer till att komma ihåg vad jag har hittat på under året som gått, men det ska förhoppningsvis gå ändå! Nyårslöfte 2018: Ta mer bilder!


Januari- Jag startade 2017 med brunch tillsammans med fina vänner och en weekend i Göteborg tillsammans med mamma och syster. Månaden bestod även av 18-årsmiddagar, barnteater och kattmys. Inte min mest produktiva månad under året, då jag spenderade både början och slutet av den i feberfrossa.

Februari- I februari fick vi besök av min all time fave, Ulrik Munther (<3) på Katedral. Ingen kunde varit gladare än jag. Jag spenderade mer tid med vänner och firade Julia som fyllde 18. Gick även ut i vinterstrejk. Egentligen ville jag mest använda min nya jeansjacka, men nått måste man väl kalla det för att komma undan med det.

Mars- Det hände!! Hur det hände vet jag inte, men: JAG FYLLDE 18?! Detta firades med dunder och brak tillsammans med vänner och familj. Jag gav mig själv en tatuering i födelsedagspresent. Hann även med en projektvecka, premiär och föreställningar av musikalen "The Wiz" som vi satte upp i skolan. Månaden avslutades med en kort weekend i Stockholm tillsammans med Samuel och Elin och Ed Sheeran.

April- För att hitta vad jag gjorde denna månaden fick jag gräva djupt. Till slut kom jag fram till följande: Jag firade Linda som i februari, även hon, fyllt 18. Solen kikade fram och jag firade med glass i stora lass, mer kattmys och våfflor på påsklovet. Påminnelse till mig själv, ifall jag skulle glömma: FOTA MER

Så startade mitt 2017. Inte så mycket för världen, men otroligt mysiga månader enligt mig. Så stay tuned för resten av året! Då hände det grejer ska ni se!! (Inte direkt, men vi kan låtsas iallafall ;) )

Likes

Comments

Idag började jag min sista termin på gymnasiet. Min sista termin i skolan, någonsin (som det ser ut just nu iallafall). Hur sjukt är inte det? Studentmössan är beställd och balklänningen hänger i garderoben och väntar. Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta. Det hela känns så overkligt.

Dagen har inte varit speciellt händelserik. Startade skolan vid åtta, hade en körlektion vid 11.15 och sedan slutade jag redan vid 12.55. En lätt start på en, troligtvis, hektisk termin. Och inte klagar jag inte!

Nu kör vi!!

Likes

Comments

Den tionde juli 2017 blev Anna Toleando Books son, Antonio Toledano Book, dömd för våldtäkt mot barn. Enligt domen ska han tvingat en trettonårig, berusad flicka till oralsex. Även en vän till honom ska ha varit misstänkt, men blev sedan frikänd. Enligt Socialförvaltningen ska Antonio sedan tidigare varit aktuell i flera utredningar och brottsmisstankar.

Det kan omöjligt finnas något värre än att få reda på att ens barn inte är perfekt. Att ens barn är långt i från perfekt. Att ens barn förstört någon annan människas liv. Vilket misslyckande som förälder. För ingen uppfostrar medvetet sitt barn till att göra hemska saker. Detta känner nog de flesta föräldrar vars barn som misshandlar, mördar eller våldtar.

En känsla som Anna Toledano Book nu fått uppleva.

Kära Anna. Du är inte en dålig förälder. För du har inte medvetet uppfostrat ditt barn till att göra något så hemskt mot en annan människa. Det var hans eget val och det fanns inget som du skulle kunna göra för att det inte skulle hända. Jag tror inte på att du skulle sagt till din son, Antonio, att det är rätt att utnyttja människor. Att ett nej inte betyder så mycket och att kvinnor är objekt som borde utnyttjas. Jag tycker inte att du förtjänar att få höra vilken otroligt dålig mamma du varit för att du uppfostrat en våldtäktsman. Att våldta var något som din son valde att göra, inget du uppfostrat honom till. Jag tror att du varit en bra mamma till dina barn. MEN. Just nu är du inte en bra människa.

Det Antonio gjorde är inte okej. Jag förstår att du som hans mamma vill lita på honom när han säger till dig att han är oskyldig. Jag förstår att du vill tro på att han fortfarande är det söta, lilla, oskyldiga barn som du en gång uppfostrat. Men så är det inte. Din son är en dömd våldtäktsman. Din son har tvingat en trettonårig flicka till att utföra oralsex på honom. Din son har utnyttjat en berusad och minderårig tjej som inte kunde ta hand om sig själv. Folk blir arga. Folk reagerar. För detta är något av de hemskaste sakerna du kan göra mot en människa och eftersom du är en offentlig person så uttrycker de sin ilska mot dig istället för mot rättssystemet och din son. Det är inte rätt. MEN. Hur du har bemött denna kritik, eller kanske hat i vissa fall, är under all kritik. De flesta som kommenterar på din instagram är tjejer. Tjejer i min ålder. Tjejer som är livrädda för att utsättas för det som denna flicka blivit utsatt för. Du bemöter deras kommentarer med härskarteknik, hot och hat. Du har kallat folk för smuts, lögnare och pervon. Vid ett tillfälle uttryckte du dig även på ett sätt där du satte på din son offerkoftan och kallade den trettonåriga flickan för en lögnare. En kommentar som du nu raderat och bett om ursäkt för, men som fortfarande skrämmer mig. Har du någon aning om vad det innebär att kalla någon som utsatts för en våldtäkt för en lögnare?

64% av de som åtalas för våldtäkt fälls. Hur skrämmande mesiga straff de får är i detta fall oväsentligt, men det lämnar oss med 46% fall där offret inte får någon rättvisa. Ett av dessa fall är Angelica. Angelica som bodde bara någon mil från mig. Angelica som öppnade sin dörr för att hon trodde att det var hennes cancersjuka granne som behövde hjälp. Istället blev hon indragen i sovrummet av en man hon inte kände. Hans kompis stod i hallen och tittade på medans hon blev våldtagen i sin egen säng. Bevisen var alla klara och fanns där, men på hennes trettioårsdag fick hon ett samtal från polisen om att fallet var nedlagt. Angelica som inte blev trodd på. Angelica som inte längre bor bara någon mil ifrån mig. Angelica som tog sitt liv den 17 juni 2017. Angelica som begravdes idag och som med stor sannolikhet aldrig kommer få någon rättvisa.

Att kalla någon som anmäler en våldtäkt för lögnare är farligt. Det handlar om liv och död för vissa människor. Deras liv blir förstörda. De orkar inte leva. Jag har aldrig blivit utsatt för något liknande, så jag skulle aldrig kunna sätta mig in i hur de känner sig. Men folk tar inte sina liv för inget. Det är bara folk som inte har något kvar att leva för. Att ens våldtäktsman blir dömd kommer aldrig ta bort smärtan som offret upplever, precis som när en mördare blir dömd så kommer inte offret tillbaka till liv. Men när man får en gnutta rättvisa. Det är då det är värt att leva i denna världen. När folk får sota för deras handlingar.

Så, kära Anna. Du är 46 år gammal. Bete dig som att du är det. Du är inte på något sätt bättre än de som attackerar dig. För om de är nättroll, så är du det likaså. Du är en offentlig person. Människor ser upp till dig. Det är dags att bete sig som en vuxen. Acceptera istället vad din son gjort och våga inte ens försvara hans handlingar. För så länge det inte bevisas något annat så är din son en våldtäktsman. En våldtäktsman som förstört en trettonårig flickas liv.


Två av de kommentarer som Anna skrivit på sin instagram

Likes

Comments

Några bilder från Pride Växjö som var förra helgen. För alla har rätt att älska vem de vill <3

Första bilden är från en härlig sommar/vårdag efter mitt nationella prov i matte aka mitt sista matteprov någonsin! Den andra är på mig och min kära katt

Likes

Comments

​Godmorgon världen! Hur rullar livet?

​Min vecka har varit bra och fullspäckad med aktiviteter. Som vanligt var det en vanlig skolvecka med redovisningar av sonetter och arbete med monologer och annat skoj. I fredags åkte hela kompisgänget hem till Josefine för att fira att hon och hennes halvsyster fyllt/fyller arton. Det var en kväll med tacos, massa lekar och trevligt sällskap. Senare på kvällen gick den stora delen av gänget ut på Grace, medans jag och Ellen stannade kvar hemma hos Josefine.

Igår var det dags för ännu än födelsedagsfest, nämligen Elins, som nyligen fyllt arton hon med. Temat var Gatsby, kanske inte mitt absoluta favorittema, men det var ändå väldigt roligt att ha något att gå efter när det kommer till klädsel. Där åt vi lite sallad, lekte lekar och bara pratade. Mycket mycket trevligt. 

Ni kanske kan ana en glimt av något silvrigt i min näsa. Efter tre år bestämde jag mig äntligen för att pierca septum. Har aldrig riktigt vågat göra det innan, men nu var det dags. Och jag är mer än nöjd måste jag säga!

​Vad har ni gjort i veckan??

Likes

Comments

En annan sak som hänt sedan sist är att jag fyllt ​18​!! Tycker personligen inte det är så stor skillnad från att vara 17, men varför skulle det egentligen? Det enda är väl att man har lite mer friheter än förr. 

En av dessa är att jag får tatuera mig när jag känner för det, vilket jag självklart utnyttjat. Jag bokade en tid hos en tatuerare redan i maj 2016, mest för att vara säker på att få göra det så fort som möjligt. Och så blev det. Hann ändra mig minst 20 gånger ang vilket motiv jag skulle ha, men till slut blev det en liten gorilla.

Är verkligen jättenöjd! Han som tatuerade är otroligt duktig och jag går mer än gärna dit igen för fler gaddar. Helst så snart som möjligt. 

Likes

Comments

Den 31a oktober åkte jag och min kära far till San Francisco. Har velat åka till USA under i princip hela mitt liv och nu var det dags. Kan inte säga något annat än att det var fantastiskt. Staden, vädret, maten, människorna. Det fanns inget att klaga på. Jag hade inte planerat för så fint väder och därför hade jag helt fel kläder med mig. Det gjorde egentligen inte supermycket, men ibland var det lite frustrerande.

Vi hittade på en massa trevligt när vi var där. En dag var vi på Walt Disney museet, en annat på Alcatraz. Vi hann även med en dag på piren och en hel dela vandrande i stadens höga backar. Som den shopaholic jag är, shoppade jag såklart en hel del också. För vem skulle kunna motstå detta lands shopping? Verkligen inte jag.

Vi var kvar i San Francisco i åtta dagar innan vi åkte hem till lilla Sverige igen. I allmänhet hade vi en fantastisk far- och dotterresa. Återvänder mer än gärna i framtiden.

Förutom resan till USA har jag hunnit planera och boka ytterligare två resor. Om en månad bär det av till London tillsammans med min kära vän Rebecka och i slutet av sommaren åker jag och min kompis Julia till Paris för fyra heldagar på Disneyland. Hade inte kunnat se fram emot det mer!

Likes

Comments

IT'S MEEEE!!

Vem hade kunnat gissa? Inte jag iallafall.

Har funderat på att ta upp bloggandet ett tag, men aldrig lixom gjort det. (Vilket ni kanske märkt...) Men mycket har hänt ska ni veta! Har ju inte bloggat på heltid sedan oktober. Så självklart ska ni få en uppdatering om vad som har hänt, men inte här och nu. Den gobiten får ni vänta på. Men inte länge, det kan jag lova!

Ta hand om er så ses vi snart!

Likes

Comments